Drivsyrener efter knoppvila

Tenngjutaregården flyttades till Vallby friluftsmuseum 1922 från centrala Västerås. Vid slutet av 1800-talet bodde familjen Barklund i gården. I uppteckningar efter dem berättar de bland annat om de vita syrenerna som de pyntade salongen med till jul. Att driva syrener och andra växter i blom på andra tider än de naturliga har alltid lockat människan, och för trädgårdsmästaren har det varit en viktig inkomstkälla. Men för att det ska fungera måste knoppvilan ha brutits.

dsc_9872

Drivning av syrener under glasklocka. Knoppen orkade inte gå fram, men vi får göra nya försök.

När vintern närmar sig går växterna i vila, i alla fall i vår del av världen. Det är ett sätt att skydda sig mot den kalla vintern. När nattlängden ökar påverkas växtens innehåll av hormoner och sockerarter. De förändras för att kylan inte ska skada växten och knoppvila inträder. För att bryta knoppvilan behövs en köldbehandling. De hormonella processerna i växten som styr vilan upphävs vid låga temperaturer, under cirka fem plusgrader. Hur många temperaturtimmar under +5 som behövs, varierar mellan olika växter. Det är detta som gör att du inte kan driva syrener till blom i september, men till jul kan det fungera bra, än så länge.

Driva växter i blomning eller till skörd utanför deras naturliga cykel har varit ett sätt för trädgårdsmästaren att förlänga sin säsong, och öka sin inkomst. I Nils Sonessons bok Handbok för trädgårdsodlare från 1926 går det att läsa ingående om drivsyrener, både i kruka och som snitt. Bland de sorter han rekommenderar för tidig drivning finns två som ännu finns i handeln Andenken an Ludvig Späth, mörkt purpurröd och Madame Lemoine, vit och dubbel.

Kan de drivna vita syrenerna hos familjen Barklund till jul ha varit den rekommenderade Madame Lemoine? Den fanns med i priskuranterna från Västerås trädskolor vid den tiden. När museet 2001 hämtade växter från tomten på Åsgatan i Västerås, varifrån stugan hade flyttats som nu visas som kolonistuga på Vallby, fick vi med oss en vit syren som stod uppstammad bredvid grinden in. Under många år var detta bara en vit syren, tills jag genom kameralinsen insåg att det var en dubbel sort.

Så kanske kan den dubbla vita syrenen från Åsgatan i stan, nu växande vid kolonistugan på museet, drivas till blom för att förgylla salongen i Tenngjutaregården till nästa jul.

vit-dubbel-syren-fran-asgatan-kolonin-dsc_6344

Fram till 2001 stod denna uppstammade dubbla vita syren vid ingången till stugan på Åsgatan i Västerås. Nu är både stugan och syrenen flyttade till museet. Kanske är det sorten Madame Lemoine?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s