Nog minns vi väl alla hur stort allting verkade vara när vi var små, avstånden så långa och stolar och bord var så höga. Möjligheterna var oändliga och sommarloven var som en hel liten livstid. Känslan av att allting liksom krympt när vi besöker samma miljöer i vuxen ålder, och av att tiden numera rusar iväg fortare och fortare.
Lite av den där barnsliga Lilleputt-känslan ville jag skapa i vår runda rabatt mitt på torget. Den jättestora lyktstolpen är ju alltid där i mitten. Men nytillkommet är några stora påskris på höga stolpar, pyntade på gammalt vis med färgglada tygtrasor. ”Har månne fyra jättehäxor störtat med sina kvastar rakt ner i jorden?” kanske en kan undra. De kanske tappade styrfarten när de från luften försökte titta på äggen som hönan värpt i redet? Jättehönan alltså. Eller så är allt som det ska vara och det är vi som blivit barn på nytt?
Museiträdgårdsmästaren Ulla med barnasinnet kvar
Vallby Friluftsmuseum Blogg 