När det blev trassel i manen på hästen trodde man förr att det var gårdstomten som gjorde flätor på sin favorithäst. Vi brukar berätta om den sägnen vid hästhagen, så här står det:
Tomten månade om alla gårdens djur, men hans favoritdjur var hästen. Tomten lade också märke till hur väl gårdens folk skötte sina djur. Om inte drängen ryktat hästarna ordentligt kunde han få sig en örfil av tomten!
Hos Ols-Anders, i Ransta by i Västgårds, hände det att drängen inte sopade stallgången riktigt ordentligt. Då hörde man att det sopade och skrapade ute i stallet, och drängen gick för att se efter vad det var. Det var tomten som sopade, och drängen fick sig en örfil så han for ut genom mockluckan och ut på dynghögen.
Tomten hade sina favorithästar som han pysslade om lite extra. Det var lätt för bonden att upptäcka vilka dessa hästar var. Tomten gjorde nämligen små flätor i hästens man och svans.
Varje år till första advent, när vi ordnar Jul på Vallby brukar vi göra en fläta i en av hästarnas man. För att flätan ska synas bättre flätar vi in ett rött band och flätan får sitta kvar hela julen.
En dag satt vi på fikarasten och funderade på vilken av hästarna som skulle få flätan i år. Senare samma dag tog jag ner Flinga till djurvårdshuset för att rykta henne och reda ut man och svans som lätt blir trasslig när det är regn- och ruskväder. Då upptäckte jag att tomten bestämt att det var hennes tur att bli julfin. En fin tomtefläta fanns i hennes man!
Flingas tomtefläta.
Det finns många historier om gårdstomten. För att en tomte skulle må bra och stanna länge på gården krävde han inte mycket. Man kunde också ge tomten nya kläder då han verkligen behövde det, men man skulle inte överdriva för då kunde tomten bli högfärdig.
Men det var viktigt att komma ihåg en sak. Varje jul skulle tomten ha en skål gröt med en klick smör i. Fick han inte det kunde det gå illa. Tomten kunde bli så sur att han flyttade från gården.
Det berättas om en dräng som en jul hade fått i uppgift att ställa ut gröt åt tomten. Drängen tänkte att han skulle skoja lite med tomten. I stället för att lägga smörklicken synlig ovanpå gröten så la drängen smöret under gröten. När tomten kom för att äta sin gröt och såg att smöret fattades blev han så arg att han gick ut i fähuset och slog ihjäl gårdens bästa mjölkko! Om jag inte får något smör skall bonden inte heller ha något, tänkte han väl.
Men hungrig som han var så bestämde sig tomten för att äta upp gröten ändå. När han kom till botten på fatet upptäckte han smörklicken och ångrade vad han ställt till med. Han slängde upp den döda kon på ryggen och gick ut i natten. När han kom till en bondgård där det fanns en ko som såg likadan ut som den döda han hade på ryggen slängde han ner den döda kon i båset och slängde upp den levande kon på ryggen och gick hem med den!
På julafton får tomten gröt med en stor klick smör.
Vi museibönder är glada att tomten hjälper till med djuren och vi är noga med att den av oss som jobbar på julafton ställer ut grötfatet med en rejäl klick smör. Vissa kanske tänker att det bara är gammalt skrock, men vi vågar inte chansa! 🙂
Museibonden Stina
Vallby Friluftsmuseum Blogg 