Bland bordsstudsare , wienervagnar och smedsmästare – En intressant höst med Herrgården från Hallstahammar

Under hösten har jag haft praktik här på Vallby Friluftsmuseum. Nu ska jag snart tillbaka till skolbänken i Göteborg men först ska jag knyta ihop säcken här. Under hösten har jag jobbat med museets herrgård från Hallstahammar. Den skänktes och flyttades hit 1928 efter att den stått obebodd i ungefär 70 år. Min uppgift har varit att sätta in herrgården i ett historiskt sammanhang lokalt, nationellt och globalt med fokus på 1830-talet inför att utställningen såsmåningom ska göras om. Det har jag gjort genom att titta på en del källmaterial så som bouppteckningar och husförhörslängder och läst en hel del om tiden kring 1830 för att kunna sammanfatta det i en rapport.

Hallstahammars Herrgård 1

Hallstahammars herrgård på 1920-talet före flytten till Västerås och Vallby Friluftsmuseum

Vissa dagar blir museipersonalen extra glada. En sådan dag inträffade i november. På 1830-talet bodde de tre syskonen Waller, Greta, Ulla och Erik på Hallsta. De köpte Hallsta 1813 och bodde där till strax innan Eriks död 1837. Syskonen gifte sig aldrig utan bodde tillsammans och delade på tillgångarna. Inte förrän efter alla syskonen dött fick dödsboet delas upp. Med hjälp av släktträd online fick jag tag på en nu levande släkting till syskonen Waller. Han kunde dela med sig av lite material som vi inte hade sedan innan, bland annat en bild på Ulla Waller! Få saker gör historien så levande och närvarande som bilder. Till vänster om Ulla sitter hennes svägerska Anna-Kajsa. Kläderna skvallrar om att bilden är tagen på 1860-talet vilket betyder att Ulla är i 80-års åldern. Hon gick bort 84 år gammal år 1864. Notera kudden som Ulla har fötterna på, hon var inte lång.

Anna Kajsa och Ulla Waller

Anna Kajsa och Ulla Waller. Ulla Waller var en av de syskon som bodde på Hallsta 1813-1837. Foto i privat ägo.

I min jakt på Hallstas historia har jag tittat mycket i kyrkböckerna från Svedvi församling. Husförhörslängderna berättar om hur många och vilka som bott på bruket under åren. Jag gillar statistik så det har blivit ett och annat diagram och tabell under hösten. Mellan åren 1826-1836 bodde det som minst 58 personer och som mest 76 personer. Totalt sett bodde det drygt 200 enskilda personer på Hallsta inom loppet av de åren. En av dessa var smedsmästaren Carl Forsberg tillsammans med sin hustru Anna Lisa Ramberg och deras barn. Familjen verkar ha trivts bra för de stannar på Hallsta även efter att familjen Waller sålt bruket. Släkten levde vidare i Hallstahammar och deras barn och barnbarn arbetade även de i Hallstahammar.

Ibland får man lära sig nya ord på praktiken. I den bouppteckning som jag tittat på från Gretas död 1835 fanns en del sådana ord. Bordsstudsare till exempel. Min första tanke var att jag läst fel, vilket inte är ovanligt med gammal handskrift, för det är väl ändå inget ord? Jag kallade in intendent Ulla som också tyckte det stod bordsstudsare, men det kunde väl inte stämma? Då kom intendent Nina till undsättning med en googling på ordet och kunde förklara att det var ett slags ornamenterat bordsur. På herrgården fanns också bland annat en damastduk och servetter med ekbladsmönster, en brandspruta, ett gorånsjärn och en Wienervagn som är en finare täckt vagn till häst. I djurväg fanns bland annat fem hästar, 63 får och lamm och två påfåglar.

 

NM.0079832

Bordsstudsare, Foto: Ridde Johansson, Nordiska museet

Ett annat spännande källmaterial är tidningar. Under 1800-talet ökade antalet tidningar i Sverige och Kungliga Biblioteket har en webbtjänst där man kan söka på fraser eller ord i en massa olika svenska dagstidningar. Där kan man hitta allt möjligt roligt och jag har bland annat hittat en annons från Aftonbladet när man försökte sälja Hallsta 1833. Bara att få läsa dåtidens hemnetannons är ju roligt men det som gör denna annons lite extra festlig är den rättelse som kom ut i VLT någon vecka senare. I annonsen står bland annat att gårdens hus är försedda med tegeltak i ganska gott stånd, att lax och ålfiske finns i strömmen, att taxeringsvärdet överstigit snarare än understigit 36000 riksdaler banko och att det på gården finns två trädgårdar med flera hundra goda fruktträd samt ett drivhus och tre vinkast. Läs nu rättelsen som publicerades i VLT 12/12 1833.

Reviderad annons

Rättelsen som fanns att läsa i Västmanlands läns tidning den 12 december 1833

Annons

Annonsen som infördes i Aftonbladet den 5 november 1833 visade sig vara en aning överdriven

Det har varit en rolig och utmanande höst som jag kommer minnas med glädje! För museet väntar nu fortsatt arbete med herrgården utifrån den nya information som jag har hittat så att det blir en ännu bättre museimiljö att besöka.

Praktikant Lina Rosenqvist

Kulturarvsstudier
Institutionen för historiska studier
Göteborgs universitet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s