Äntligen blommar den fyllda snödroppen från Gäddeholm!

Visst är det någonting särskilt när snödropparna blommar? Det känns hoppfullt på något sätt. Våren är här med fågelsång, krokusar och de första mamma-humlorna som snart är ute och flyger. Och det är inte vilken snödroppe som helst som blommar! Det är den fyllda snödroppen från Gäddeholm och jag ska snart berätta mer om den.

Den fyllda snödroppens vackra inre kalkblad. Foto: Elisabeth Håkansson

Den här bloggen är starten på en serie om museets levande samling av växter. I år fyller museet 100 år och det firar vi bland annat med att berätta lite extra mycket om några av våra fantastiska växter. Tidigare museiträdgårdsmästare Maria har under ca 20 år samlat in växter från Västmanland, ett arbete vi har fortsatt med. Idag har vi ca 250 växter på museet som kommer från olika torp, bondgårdar, herrgårdar och stadsmiljöer. Det känns helt magiskt! Nästan alla växter har en historia att berätta, de flesta har en aktningsvärd ålder och ett genetiskt material som är intressant att bevara. Många av växterna finns planterade i museets trädgårdsmiljöer och bidrar till den tidstypiska gestaltningen. Vissa växter är insamlade från platsen där museets byggnader kommer ifrån. Att växten hör ihop med sitt hus tycker jag känns extra bra. På bilden ser ni Rosa (Francofurtana-Gruppen) `Agatha´ som återigen får växa vid sin byskola från Råsbo på museet.

Rosa (Francofurtana-Gruppen) `Agatha´ framför byskolan från Råsbo på museet. Foto: Maria Löfgren

Förutom våra egna insamlade växter är museet också ett lokalt klonarkiv inom Programmet för odlad mångfald, Pom. Museet har i dagsläget tagit emot 40 olika perenner, lökväxter, rosor och perenna köksväxter. Det är vi väldigt stolta över och vi kommer närmare att presentera ett par av växterna i vårt klonarkiv under året, bland annat bourbonrosen `Pipar-Hans´ som lanseras som Grönt Kulturarv i år och går att köpa i trädgårdshandeln. På bilden ser du en av våra favoriter – stjärnnarcissen `Argent´ insamlad från Målhammar utanför Västerås. Mer om Pom kan du läsa via länken längst ner i bloggen.

Stjärnnarcissen `Argent´ ingår i klonarkivet och är insamlad från Målhammar utanför Västerås. Foto: Elisabeth Håkansson

Mysteriet med den fyllda snödroppen

Hur var det nu med den där fyllda snödroppen från Gäddeholm? Den hittades av förre museiträdgårdsmästaren Maria Löfgren när hon inventerade växter 2011 på herrgården Gäddeholm utanför Västerås. Snödropparna växte inne i en övergiven växthusgrund, på ett enda ställe.

Snödropparna fotade 2011 vid växthusgrunderna på Gäddeholm. Foto: Maria Löfgren

Vresrosor, sly och annan vegetation hade brett ut sig över växthusgrunderna som du ser på fotot nedan. Maria grävde upp några lökar och tog med till museet. En planta växer nu i en rabatt i borgarträdgården och bidrar till att gestalta en lustträdgård från sekelskiftet 1900. När jag och min kollega Marie var på Gäddehom förra året och letade efter de snödroppar som Maria lämnade kvar hittade vi dem inte. Kanske finns de bara på museet nu.

Växthusgrunderna var 2011 överväxta av bland annat vresrosor. Där inne växte snödropparna. Foto: Maria Löfgren

Frågan är varför snödropparna växte så eländigt till inne vid en av växthusgrunderna? Växthusen i sadeltaksmodell byggdes någon gång på 1920-talet. På flygfotot nedan från 1935 syns växthusen uppe till vänster. Fram till 1929 var trädgårdsmästaren anställd på herrgården men blev därefter istället arrendator. Trädgården drevs som en handelsträdgård in på 50-talet då siste arrendatorn flyttade. Det som producerades såldes i handelsträdgården, på torget i Västerås och till herrgården. I en räkning från 1949 finns bland annat gurka, rädisor och sallat samt narcisser, tulpaner och stockrosor uppräknade. Man kan bara spekulera men kanske fanns snödroppar i sortimentet och en lök trillade ner när trädgårdsmästaren skulle plantera snödroppar för drivning i krukor? I trädgårdslitteratur från 1870-talet beskrivs hur snödroppar kunde användas till infattning av andra lökväxter, planterade i grupper, förvildade i gräsmattor, till buketter eller just för drivning. På 1960-talet beskrivs den dubbla sorten som särskilt lämplig för drivning och avskärning.

Flygfoto från 1935 över Gäddeholm. Fotograf: AB Flygtrafik (Västmanlands läns museum VLM-FLY 894)

Lite fakta om snödroppar

I Gunnel Carlsons och Elisabeth Svalin Gunnarssons nya bok ”Snödroppar – En galantofil kärlekshistoria” kan man riktigt djupdyka med näsan i all tänkbara fakta om snödroppar. Där läste jag att snödroppen kanske kom till Sverige med munkarna på 1100-talet. Det finns dock inga konkreta fakta kring detta. I skriften ”Att inventera lök- och knölväxter” skriven av Karin Persson, Programmet för odlad mångfald står att det råder en osäkerhet när den kom till Sverige men troligtvis odlad sedan mitten av 1600-talet. Den odlades i Uppsala botaniska trädgård 1658 av Olof Rudbeck den äldre. Snödroppen har haft många namn genom åren t.ex. snöviter, snölilja och marsmånadsblomster. Det var först på 1800-talet som svenska folket började kalla den för snödroppe.

När det gäller fylld snödroppe Galanthus nivalis f. pleniflorus `Flore Pleno´ är det osäkert när den kom till landet eftersom den har blandats samman med snöklocka Leucojum vernum. Sorten `Flore Pleno´ finns beskriven i trädgårdslitteratur från början på 1800-talet och är mycket lik de snödroppar vi har.

Läs mer om trädgårdarna på Gäddeholm

Gäddeholm har en lång och spännande historia och trädgårdarna har alltid varit en viktig del av herrgårdslivet. Fakta om Gäddeholm har jag hittat i Maria Löfgrens bok ”Trädgården på Gäddeholm” som ger en fantastisk beskrivning över trädgårdens utveckling genom århundraden och de trädgårdsmästare som bodde och arbetade där. Hon har även skrivit en rapport tillsammans med Katarina Frost som heter ”Gäddeholms trädgårdar. Trädgårdshistorisk utredning, Arkeologisk undersökning, Växter, Värden och åtgärdsförslag” utgiven av Västerås Stad 2011.

Åk gärna ut till Gäddeholm om du har vägarna förbi Västerås. Området är ett kulturreservat och det finns många fina promenadvägar.

Museiträdgårdsmästare Elisabeth

Att vara klonarkiv inom Pom, Programmet för odlad mångfald

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s