Äpplet från Hedsmora – en liten solskenshistoria

Underbara september med så många mustiga dofter av jord och frukt! Luften är ofta hög och det går lättare att andas på något vis. För två helger sedan hade vi våra årliga äppeldagar på museet i samarbete med Västerås Trädgårdssällskap. Fantastiska dagar med nära 100 olika äppelsorter och många trevliga besökare. Kul att intresset för äpplen är så stort!

I den här bloggen tänkte jag berätta om ett äpple vi har på museet som ligger mig varmt om hjärtat. Jag vet egentligen inte varför, det är troligtvis ingen speciell sort eller har en rafflande historia. Dess existens är lika lågmäld som platsen den kommer ifrån.

”Äpple från Hedsmora” är troligtvis en frösådd. Foto: Elisabeth Håkansson

Till museet kom äpplet som vi kallar ”Äpple från Hedsmora” en vinterdag 2007. Dåvarande museiträdgårdsmästare Maria samlade in ympris från ödetomten där torpet Hedsmora legat, i Riddarhyttan. Under 2005 gjordes nämligen en torp- och kulturväxtinventering i Skinnskattebergs socken där 10 övergivna torplämningar besöktes och de kulturväxter som fanns dokumenterades. Hedsmora var ett av torpen. Som ett vårdträd stod äppelträdet mitt på området framför grunderna av bostadshuset och ladugården. Granskogen hade växt sig tät runt omkring. Bilden nedan är från 2014.

År 2014 var äppelträdet en spillra av sitt forna jag. Foto: Karin Bylén

Det är jättespännande att läsa rapporten om inventeringen och titta på äldre bilder från platsen. Länk till rapporten hittar du längst ner i bloggen. I den finns ett fotografi på sidan 26 från 1898 där familjen Karlsson står framför bostadshuset. Familjen var arrendatorer och brukade torpet mellan åren 1880 – 1917. Därefter övertar familjen Johansson stället och brukar det till 1942. På en bild förmodligen tagen på 1960-talet står torpet öde (s. 27). Mitt i bilden står det stora äppelträdet. Jag undrar hur gammalt det kan vara och vem planterade det? Att plantera ett fruktträd som vårdträd framför huset verkar inte vara ovanligt. Jag har ett hemma framför mitt torp också.

”Äpple från Hedsmora” växer i fruktträdgården vid torpet på museet. Tillväxten är dålig p.g.a. stamskada. Foto: Elisabeth Håkansson

Sedan inventeringen skedde har området runt husgrunderna kalhuggits och äppelträdet är dött. Vilken tur att vi har flera exemplar på museet! Och det är en solskenshistoria gömd här! Trädet som blev resultatet av ympningen 2007 har vuxit i fruktträdgården vid soldattorpet på museet. Det har inte vuxit så bra som ni kan se på bilden ovan. Bland annat har stammen fått ”smaka på trimningstråden” eller blivit gnagt av sork. Än är det vid liv men det är knappt. Som tur är finns det hängivna privatpersoner som också älskar gamla trädgårdar och dess växter. Karin Bylén är en sådan person och hon och hennes mamma har åkt runt bland de övergivna torpen i Riddarhyttan under ganska många år. 2016 tog de ympris från äppelträdet i Hedsmora och ympade in i ett av sina egna äppelträd. Vi fick kontakt med varandra och med hjälp av ympris från henne har vi kunnat ympa upp nya träd. I vår plantskola står nu två småträd som Julita gård hjälpt oss att göra och som ska ersätta det dåliga trädet i vår fruktträdgård.

I fruktträdgården vid soldattorpet finns många frösådda äppelträd. Foto: Elisabeth Håkansson

I fruktträdgården på museet står det äppel- och päronträd som är gjorda av ympris som samlats in genom torpinventeringen samt från olika bondgårdar i Västmanland. Vi gjorde insamlingen dels för att få historiskt växtmaterial, dels för att få en chans att sortbestämma de fruktträd som fanns vid torpen vid sekelskiftet 1800 – 1900. Varje höst får pomologer titta på den frukt vi fått. ”Äpple från Hedsmora” verkar vara en frösådd och det är ganska många av träden som troligtvis är just det. Många är inte speciellt goda heller. Men det måste ha funnits användningsområden även för dessa äpplen. ”Grisäpplen” brukar vara äpplen som inte är så goda men kan uppskattas och ge näring åt grisarna. Kanske blev vissa äpplen godare efter viss lagring eller passade att torka. På matkult.se läser jag att äpplen användes främst till fruktsoppa och äppelkakor. Med sockrets intåg och hermetisk inkokning blev det vanligt att konservera äppelmos och göra kompott och gelé. Äpplen kunde också användas till must, cider och vinäger. Äpplen har ofta blandats med andra livsmedel för att förbättra smak. Till exempel har det varit vanligt att steka fläsk tillsammans med äppelskivor. Matkult.se skriver bra om fruktträd hos allmogen:

” Före 1800-talets mitt och genomförandet av laga skifte, växte äppelträd och körsbärsträd i ängsmarkerna. De flesta äppelträd var uppdragna från kärnsådd eller inflyttade vilda träd med större och bättre frukt. Många torp och gårdar kunde också ha en surapel och kanske en sötapel på gårdsplanen.

Först under senare delen av 1800-talet blev det vanligt att plantera sortäkta fruktträd vid gårdar och torp. Hushållningssällskapen, skollärarna och sockenprästerna spelade här en viktig roll i att sprida växtmaterial och kunskap om ympning och beskärning.”

Så det är kanske inte så konstigt att många av äppelträden som är 100 år eller mer är just frösådder. Hemma där jag bor finns det en torplämning efter torpet Karlhäll. Där står det en sötapel med äpplen som helt saknar syrlighet. Den har vi tagit en ymp på och har ett litet träd som precis börjat ge små, jättesöta äpplen. Vi kallar trädet Karlhäll.

Vill du läsa mer om några av de fruktträd vi har på museet kan jag rekommendera ett besök på digitaltmuseum.se. Skriv ”fruktträd Vallby Friluftsmuseum” i sökrutan så kommer alla som är registrerade så här långt upp. Det finns många, många fler av våra insamlade växter att registrera och arbetet pågår under några vintermånader när trädgårdarna på museet vilar.

För dig som vill köpa ett fruktträd av en känd sort vill jag tipsa om att ett fyrtiotal fruktsorter har lanserats under varumärket Grönt Kulturarv. Det är gamla härliga sorter och flera har en spännande historia. Vilka sorter det är och vad Grönt kulturarv betyder kan du läsa via länken nedan.

Nu ska jag gå och fika på ett av äpplena som blev över från Äppeldagarna. Imorgon kommer Bürgers Växtgård i Köping och hämtar alla äppelsorterna för att för att ställa ut hos sig. Roligt att utställningen får fortsätta glädja deras besökare med sin otroliga doft och färgkavalkad.

Museiträdgårdsmästare
Elisabeth Håkansson

Grönt Kulturarv: Frukt och bär

Inventeringar gjordes inom tre områden och det går att läsa mer i följande rapporter:

Riddarhyttan – en plats för vila och ro? Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen rapport A 2005:A56.

Krusbär eller måbär – vem bryr sig? Lillhärads socken. Västmanlands läns museum, Kulturmiljöavdelningen rapport A 2004:A61.

Kulturväxter i slottets skugga – om 1700-talstäppor på Tidö. Rytterne socken. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:14

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s