Sökandet efter historien om byskolans trädgård – del 2

Kommer ni ihåg att jag i min förra blogg berättade att jag skulle åka till Heby kommunarkiv och söka efter information om Råsbo skolas trädgård? Råsbo skola är byskolan här på museet och jag försöker hitta information om hur skolträdgården såg ut när skolan låg i Råsbo, Tärnsjö. Tanken är att med hjälp av fakta kan vi återskapa skolträdgården som den såg ut ungefär 1910.

Jag har aldrig varit i ett kommunarkiv tidigare och hade stora förväntningar på vad jag skulle hitta. Trädgårdens historia skulle träda fram ur dunklet! Men så blev det ju inte riktigt. Jag hittade några smulor av historien och jag måste erkänna att jag blev lite besviken. Men vid närmare eftertanke så är det bra och värdefulla smulor jag hittade. Nu kan jag söka i fler arkiv för att bygga på vår kunskapsbank. Vill ni veta vad jag hittade?

I kommunarkivet i Heby fick jag titta i huvudböcker, dagböcker och examenskataloger från slutet på 1800-talet och fram till att skolan upphörde 1926. När jag fick höra att det fanns dagböcker hade jag målat upp en bild av hur fröken sitter och skriver om det dagliga arbetet, om ditten och datten. Men så var det inte. En dagbok med examenskatalog är en förtryckt bok med en förteckning över vilka barn som gått i skolan de olika åren, vilket schema de hade, barnens närvaro och deras betyg i de olika ämnena. Skolläraren kunde skriva små noteringar om speciella händelser, till exempel när vissa barn var sjuka länge i mässlingen och inte kunde komma till skolan. Eller att skolan var stängd andra till tredje oktober på grund av potatisupptagning.

Stod det något om trädgård då? Jodå, små guldkorn dök upp helt plötsligt. I dagboken från 1918 har lärarinnan Fanny Sjöberg noterat längst ner under ”Anmärkningar” att ”Trädgårdsskötsel för skolans alla klasser omfattande 6 veckor, 3 på våren och 3 på hösten”.

Utklipp ur skoldagbok 1918

Anteckningar ur lärarinnan Fanny Sjöbergs skoldagbok från 1918.

Samma notering hittade jag även 1919 och framåt men inte i tidigare dagböcker. Däremot har barnen fått betyg i trädgårdsskötsel från 1896 och framåt. I ”Uppgift för redovisningsåret 1920-1921” kan jag läsa följande notering om hur många undervisningstimmar man haft i trädgårdsskötsel.

Utklipp ur skoldagbok 2

Anteckningar ur skoldagbok från 1919.

Det låter inte som så mycket, 12 timmar på ett helt läsår. I litteraturen om skolträdgårdar från sekelskiftet 1900 beskrivs hur barnen ska vara med och gräva sina trädgårdsland, gödsla, så, vattna och ogräsrensa under säsongen. Sen ska de skörda och ta med grönsakerna hem. Hur det gick till i Råsbo vet vi fortfarande inte. Men att de hade trädgårdsskötsel på ett eller annat sätt, det vet vi!

Till hösten ska jag åka med flera kollegor till Landsarkivet i Uppsala för att leta efter mer information om Råsbo skola och trädgården. Innan vi vet mer om skolträdgården odlar vi som litteraturen rekommenderar att man gjorde. I år kommer barnen från skolfotot från 1913 att få odla grönsaker och blommor i köksträdgården. Kom gärna förbi till sommaren och titta på deras odlingar av kålroten ”Rotabagge”, karottmoroten ”Paris Market” och rödbetan ”Cheltenham Green Top”.

Läs den första delen om sökandet efter historien om byskolans trädgård.

Trädgårdsmästaren Elisabeth

Annonser

Sökandet efter historien om byskolans trädgård

Visst är det härligt att planera vilka grönsaker och blommor man ska odla under säsongen? Att inspireras av frökataloger och vackra bilder. Men som trädgårdsmästare på ett friluftsmuseum finns det en viktig sak som vi måste ta hänsyn till och det är historien! I våra miljöer odlar vi som man gjorde förr och vi använder i möjligaste mån arter och till och med sorter som odlades då. Men hur såg egentligen trädgårdsmiljöerna ut förr vid de byggnader som har flyttats hit? Att djupdyka i historien och gräva fram fakta om odlingarna är en trädgårdsmästares underbara uppgift. Idag ska jag berätta om våra efterforskningar om trädgården vid byskolan som kommer från Råsbo utanför Tärnsjö i nuvarande Uppsala län.

Vid byskolan på museet finns idag växter som vi hämtat från skolans ursprungliga plats i Råsbo som den sibiriska ärtbusken, syrenen och rosen ’Agatha’. Vi odlar grönsaker som var vanliga vid 1910 och visar på den mångfald av sorter som fanns. Vi har tagit tillvara på de knapphändiga uppgifter vi har om trädgården och gestaltat miljön därefter. Men visst vore det fantastiskt om vi kunde få veta mer om trädgården och om eleverna hade en köksträdgård som de odlade?

byskolan-tradgard_FotoLevinaLundberg

Skolträdgården där vi odlar grönsaker som man gjorde 1910.

I vårt arkiv har vi en del material som samlades in när skolan flyttades hit 1982. Till invigningen bjöd man in de elever som gått i skolan som fortfarande fanns i livet. Man passade på att intervjua dem för att höra om deras minnen från skoltiden. Idag är deras nedtecknade minnen guld värda för oss!

Skolan byggdes 1877 med plats för 20 skolbarn. Marken som skolan byggdes på överlämnades som gåva av en gårdsägare i socknen. Tomten var ett halvt tunnland och det motsvarar 2 500 kvadratmeter. När skolan var färdigbyggd skänkte skolrådet två pioner, fem krusbärsbuskar, två vita och röda vinbär, två fruktträd och fyra lönnar. Boende på gårdarna i området kring skolan hjälpte till med att plantera, bygga stängsel runt tomten samt gräva en vattenbrunn.

rasbo-skola-ca1913

Elever och lärarinnan Ellen Skagerlind utanför Råsbo skola (cirka 1913, fotograf okänd).

I materialet finns några klasskort på barnen med sin fröken uppställda utanför skolan. Det här kortet tycker jag är så härligt när alla 14 barnen står uppradade utanför staketet. Det ser precis ut som om klassen står utanför staketet här på Vallby Friluftsmuseum! Kortet är från ca 1913 och fröken heter Ellen Skagerlind.

I arkivmaterialet hittar jag enstaka uppgifter om trädgården som de gamla eleverna på bilden har berättat om. Erik som står till höger om fröken Ellen berättar att fröken hade ett potatisland som barnen fick gräva. Dagny som sitter ner som nummer två från vänster minns att fröken hade pelargonier och fuchsia i fönstren. Anna som sitter till höger om Dagny berättar om de olika skolämnena som till exempel räkning, skrivning, teckning och musik. Men inget av barnen berättar att de skötte en skolträdgård och odlade grönsaker som de fick ta med hem. I ett betyg som vi har från 1887 finns inget betyg angivet för ämnet trädgårdsskötsel.

Enligt folkskolestadgan som kom 1842 skulle varje församling i städerna och varje socken på landet ha en skola och även en skolträdgård. Det finns litteratur från tiden som beskriver hur en skolträdgård bör se ut med bland annat en köksväxtavdelning. Fanns det någonsin en sådan skolträdgård vid Råsbo skola, det är frågan? För att få veta mer har vi bokat in ett möte på Heby Kommunarkiv i början på mars.

Visst låter det spännande? Jag lovar att återkomma och blogga om vad vi får reda på.

Trädgårdsmästare Elisabeth