Nytillskott i fårhagen

bagge

Avelsbaggen Julius från Högbo Bruk har nyligen flyttat in till museet (till vänster).

Avelssäsong hos Gestrikefåren

Sista avelsbaggen är släppt till sina tackor. Efter betäckningen är tackorna dräktiga i 5 månader och hos oss kommer de att lamma under april. Vi försöker alltid planera avelsåret så att de flesta djurungar är födda och har hunnit finna sig till rätta före Vårfesten första söndagen i maj.

Utrotningshotade lantrasdjur

Gestrikefåret är en av våra utrotningshotade svenska husdjursraser. Flera av de äldre husdjursraserna i vårt land är utrotningshotade idag och man arbetar på olika sätt för att bevara dem för framtiden. En anledning till att det finns så få djur kvar är att de inte var tillräckligt effektiva när man gick över till mer storskaligt och industriellt jordbruk. Man korsade istället fram nya specialiserade raser anpassade till moderna produktionssystem.

Förr betydde lantrasdjuren mycket för människorna på landsbygden. Det var den här typen av djur man hade på gårdar som de vi har här på museet. I dag är de en del av ett levande kulturarv och här också en del av museets levande samlingar.

Lantrasdjuren har många bra egenskaper som är viktiga att bevara för framtiden. De är friska och duktiga betesdjur som tar väl hand om sin avkomma. De har funnits i vårt land under en lång tid och är väl anpassade till vårt klimat. Allt detta gör dem till en viktig genresurs då man inte vet vilka egenskaper som kan komma att behövas i framtiden.

Vad är en genbank?

Lantrasdjuren bevaras idag genom olika föreningar på uppdrag av Jordbruksverket. Det är Föreningen Svenska Allmogefår som arbetar med att bevara just de gamla svenska allmogefårraserna. Genbanken är basen för bevarandearbetet och en stambok över alla renrasiga djur. Våra Gestrikefår ingår i bevarande arbetet och Vallby Friluftsmuseum är en av de genbanker som arbetar med att bevara rasen.  I slutet av 2015 fanns det, enligt genbankernas årsrapporter, 421 gestrikefår.

Avelspussel och nystartade genbanker                      

Det är alltid lite av ett pussel att sitta med alla tackornas genbanksintyg för att se härstamningen och försöka tänka ut vilka tackor som ska gå med vilken bagge. Som väl är så får man alltid bra hjälp från de genbanksansvariga i föreningen allmogefåret!

I år har vi använt två av våra egenuppfödda baggar, Otto och Olof. Vi har också köpt in Julius, en ny avelsbagge från Högbo Bruk, en annan genbank för Gestrikefår. De kommer alla tre att få gå med varsin grupp tackor under några veckor.

Under hösten har vi också sålt flera fina avelsdjur vidare till andra genbanker. Några av dem till alldeles nystartade genbanker som vi hoppas ska upptäcka hur roligt det är med får och hur trevliga just Gestrikefåren är!

Slakt?

Med hösten och vintern kommer också slakten. Även den är en viktig del i bevarandearbetet hur konstigt det än kan låta. Det får bli ett eget blogginlägg framöver!

Museibonden Elin

Vill du läsa mer om Gestrikefår eller någon annan allmogefårras kan du gå in på föreningen allmogefårets hemsida.

Annonser

Vallbys Gestrikefår – naturvårdare i staden

Nu har våra Gestrikefår kommit hem till museet igen! Hela sommaren har de betat runt omkring i staden och gjort fint i markerna.

Skötsel av stadens naturområden

far-flock

Gestrikefåren deltar i skötseln av stadens naturområden.

Sedan 10 år tillbaka deltar Gestrikefåren i skötseln av stadens naturområden. Man hade då genomfört en inventering av den biologiska mångfalden i stadsnära naturmarker i Västerås. Flera av dem var ganska igenväxta och man ville öppna upp dem, göra dem mer tillgängliga och återskapa den biologiska mångfald som en gång funnits i markerna.

 

Ett antal områden som bedömdes ha god potential valdes ut och prioriterades. De boende i berörda områden tillfrågades och informerades. I början fanns många olika åsikter om hur det skulle fungera och genomföras.

Nu har betet genomförts under en ganska lång tid och vi har fått till ett fungerande samarbete med Tekniska nämnden som beställare och AMA Arbetsmarknad som utför större delen av det praktiska arbetet. Vi har också hunnit se en hel del resultat i form av ökad mångfald och öppna, tillgängliga marker. Att fåren engagerar boende i områdena på ett positivt sätt märker vi både på det bemötande vi får när vi är ute vid hägnen och på telefonsamtal från intresserade som hör av sig.

Det praktiska arbetet

Det praktiska arbetet går till så att ett arbetslag från AMA sätter upp stolpar och stängsel dagarna innan fåren släpps på betet. När hägnet är klart och det är dags för fåren att komma och göra sitt jobb så är vi som sköter om fåren med. Vi lastar dem i vår egen djurtransport och kör dit dem. Den dagliga skötseln och tillsynen ute i hägnen utförs av arbetslaget från AMA som vid behov kontaktar oss museibönder.

Stängt till hägnen när djuren betar

När en yta är färdigbetad sätts ett nytt hägn upp på nästa ställe och djuren flyttas. För att de nybetade ytorna ska bli tillgängliga igen så snart som möjligt tas hägnen bort direkt när djuren flyttats, ofta redan samma dag.

Hägnen är inte öppna eller tillgängliga under tiden som fåren betar. Det är viktigt att de har lugn och ro och kan känna sig trygga. Vid varje hägn finns kontaktuppgifter till ansvariga för djur och hägn. Där finns också information om de äldre husdjursraserna som är en del av museets Levande samlingar.

Fåren hemma på friluftsmuseet

elin-far

Museibonden Elin.

Nu i år har fåren betat färdigt för säsongen och flyttat hem till oss på museet igen. Här får de beta grönt gräs ett tag till innan det är dags för klippning och sedan betäckning. När betet här börjar tryta flyttar de upp till sitt vinterhägn tillsammans med våra kor. Där kan man se dem hela vintern eftersom vi inte stallar in dem utan de går in och ut i fårhuset som de vill fram till lamningen i mars-april.

 

Museibonden Elin