Från varmbänk till kallbänk

Varmbänken, som vi skrev om tidigare i våras, har vi haft stor glädje av! Vi har varit dåliga på att informera om arbetet med varmbänken, men vi kan berätta att det är ett flertal växter som har fått växa upp och njuta av värmen under glas på torget. Japansk humle, gurka, kål, luktärtor och majs har i olika perioder fått husera i bänkarna. Det går dock inte att komma ifrån att det är mycket passning med varmbänk. Allra helst när vädret är så skiftande som det har varit denna vår. Ena dagen sol på klarblå himmel och jättevarmt, nästa dag molnigt och kallt och eventuell frost. Ibland ett väldigt varierat väder samma dag. Med andra ord, vi ska lufta, skugga och täcka om vartannat och det gäller att ha löpande kontroll.

varmbank-gurkaIMG_3453.jpg

Varmbänken vid torget har övergått till att bli en kallbänk för gurka, pumpa och melon.

Nu behöver vi inte längre varmbänken för att driva upp växter och varmbänken har övergått till att bli en kallbänk. Flertalet växter har fått komma ut till sin slutdestination i köksland, rabatter och planteringskärl. Bänkarna har istället fått nya gäster som kommer att finnas kvar där till sensommar/höst. Dessa är gurkorna ’Spångbergs Vit’, ’Spångbergs Grön’, ’Rhensk Druv’ och ’Chrystal Apple’ samt pumpan ’Galeux d’Eysines’ och melonerna ’Jenny Lind’ och ’Hale’s Best Jumbo’. För er som har gurkan ‘Arboga vit’ som favorit kan vi berätta att vi även har denna sort, men på ett annat ställe. Den är planterad i kålgården. I år ska vi ta frö från denna sort och vi har därför valt att placera den lite avsides. Visst, det är fortfarande för nära de andra sorterna i och med att gurkväxter normalt insektspollineras, men vi kommer att handpollinera blommorna.

Vi ser fram emot skördetid!

Läs mer om varmbänkarna i inlägget Varmbänken – tidig odling under glas. 

Museiträdgårdsmästare Marie

Annonser

Varmbänken – tidig odling under glas

Förra veckan blev vi färdiga med våra varmbänkar. Det blev många vändor på området efter hästgödsel och halm. Detta blandade vi och byggde upp till en hög bädd. Ovanpå la vi ett lager jord, bänklådor (ramar) med bänkfönster samt isolerade med halm runt om. Varje kväll, innan vi går hem, lägger vi på vassmattor. Nu håller vi tummarna för att temperaturen stiger!

varmbank_

Varmbänkar vid torget.

Det är roligt att anlägga och sköta varmbänkar men det är ganska arbetskrävande. Innan själva anläggningen måste vi se till att ramar, bänkfönster och vassmattor är i bra skick. När väl varmbänkarna har kommit igång ska odlingarna ogräsrensas, vattnas, luftas, skuggas och täckas. Vi har bara ett fåtal bänkar att sköta. Annat var det förr. På exempelvis handelsträdgårdar och herrgårdar var det inte ovanligt med flera hundra bänkfönster, ibland ännu fler. Ett lokalt exempel är Gäddeholms herrgård utanför Västerås. Vår kollega Maria Löfgren har fördjupat sig i herrgårdens trädgårdshistoria. Hon skriver i sin bok ”Trädgården på Gäddeholm” att på 1940-talet innehöll deras bänkgård 350 bänkfönster på en yta av 615 kvadratmeter. Bänkgårdarna bestod dock inte bara av varmbänkar utan där fanns också stora ytor med kallbänkar. Kallbänkarna värmdes inte upp med hjälp av gödsel, utan hade endast solen som värmekälla.

Vi återkommer med rapporter från varmbänkarna!

Museiträdgårdsmästare Marie

Påbloggning och nypremiär

Om du kan läsa detta så är du nu på den nya Museiträdgårdsmästarens blogg. Den nya bloggen innehåller både Museiträdgårdsmästarens blogg och den alldeles nya Museibondens blogg, det är bara att välja. Den gamla Museiträdgårdsmästarens blogg hittar du under Tidigare inlägg. Sökfunktionen kommer nu bara att gälla för antingen den gamla eller den nya. Du kan inte söka i båda samtidigt. Jag ska försöka länka tillbaka till gamla inlägg när det eventuellt behövs.

Vi hoppas att du kommer att tycka om förändringen och uppskatta att få chansen att få veta mer om de levande samlingarna på Vallby friluftsmuseum, både för växter och för djur.

Plantlave-

Plantlaven sätts ihop.

Så härmed är denna nya blogg påbloggad och som första inlägg så måste vi ju ha en premiär. Och det har vi i form av att den första plantlaven är gjord på Vallby. Eller plantskulle som den kallas i Leksand. Inspiration har vi fått från föreningen Leksands kulturväxter som vid hembygdsgården visar och odlar i sin plantskulle. Deras förlaga är de ”plant lafar” som Nils Månsson Mandelgren ritade av och beskrev under sin Dalaresa 1869. Det är en form av kallbänk som består av en låda av bräder som står på stockar eller på ben. Den fylls med jord och sedan drar man upp plantor i den. Att höja upp den en bit ovan mark gjorde att man klarade sig från markfrosten. Den placerades gärna på södra sidan i lä och som extra skydd mot kyla, sol och uttorkning så kunde den risas med björkris.

Plantlave

Olivias schalottenlök sätts i den nya plantlaven vid bergsmansgården.

Vi har gjort som i Leksand, vi odlar i år vår västmanländska potatislök i den, gamla Olivias schalottenlök. Potatislöken var en gammal form av lök som nästan försvann när den gula löken kom som sättlök. Fördelen med potatislöken är att den är väldigt tålig och tål lång lagring.

ScharlottenlokI Dalarna så har man varit noga med att potatislöken ska sättas på Erik-dagen den 18 maj och skördas på Lars-dagen den 10 augusti. Vi tidigarelade vår sättning till i torsdags den 12 maj för att våra trädgårdsmästarpraktikanter skulle hinna vara med, de slutade nämligen i fredags 13 maj, och tror ni inte att en av våra besökare kom på oss med att vara för tidiga! Hur stor är chansen att det ska komma en besökare förbi när vi för allra första gången sätter lök i vår första plantlave, och som dessutom varit i Leksand den 18 maj bara för att se potatislökssättningen???? Men hon blev glad över att få med sig några av Olivias schalottenlökar hem så vi tror inte att hon ska skvallra.