En riktig trädgårds-(doku)-såpa

Häromdagen kunde besökarna se en i personalen utrustad med ryggspruta gå omkring på området, något som säkert väcker frågor som ”Vad gör hen?”  ”Vad är det i sprutan?” ”Vad sprutar hen på?” och inte minst ”Är det GIFT?”. Det var alltså jag som var ute och gick, och såg ut som en rymdresenär, men utan den stora runda bubblan på huvudet. Den hade jag behövt om det verkligen varit gift i sprutan men det var det så klart inte!

krusbar-besprutas-med-vatten-bikarbonat-sapa-rapsolja

Krusbären sprutas med en blandning av vatten, bikarbonat, såpa och rapsolja.

I blandningen i sprutan var det bara normala hushållsingredienser, vatten, bikarbonat, såpa och rapsolja. Det ska hålla krusbärsmjöldaggen stången, och behandlingen ska upprepas några gånger till under månaden som kommer. Den nyfikne besökaren, som vågade gå nära mig när jag sprutade, kunde känna den goda doften av såpa. Hoppas att jag påbörjade kuren i tid!

Det närmaste halvåret, under Maria Löfgrens tjänstledighet, kommer mina två trädgårdsmästarkollegor och jag att blogga om trädgårdarna och trädgårdsarbetet här på Vallby Friluftsmuseum. Jag är samma Ulla som bloggat i ”Museibondens blogg” tidigare, och kommer nu att försöka vara både bonde och trädgårdsmästare alltså! Både i bloggandet och i det praktiska arbetet. Så välkommen att följa denna skrivna dokusåpa, som kom att handla om bland annat såpa denna gång!

Museiträdgårdsmästaren Ulla

krusbar-overtjarn-torpet_fotoMaria-Lofgren

Krusbär från Övertjärn vid soldattorpet.

Kalvstorps krusbär

Krusbär från Kalvstorp i Rytterne socken

Krusbär från Kalvstorp i Rytterne socken

Det har tagit några år men nu är det äntligen bär på krusbärsbusken som vi samlat in från Kalvstorp i Rytterne socken. Den har tjurat i flera år och inte velat visa upp sina bär, men i år är de på plats. De har inte riktigt mognat än, så än så länge är de gröngula.

Kalvstorp var ett torp under Tidö slott, ett torp som omnämndes på 1680-talet i husförhörslängder. En intressant detalj är att under åren 1680 till 1700 brukades torpet av en man som hette Matz Pärsson och som var född i Ryssland 1640. Trehundra år senare revs allt på torpet och idag är det inte mycket som visar att det en gång varit ett hem för torparfamiljer.

Kalvstorp inventerades i den torp- och kulturväxtinventering som gjordes 2006 av torp under Tidö slott. Läs mer i rapporten ”Kulturväxter i slottets skugga- om 1700-talstäppor på Tidö”, Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:14. I rapporten kan man läsa vad husesynerna berättade om torpet och dess växter. 1794 omnämndes förutom en humlegård, fruktträd och körsbär och 1798 omnämndes också ”buskar av Krusbär”. Hur länge krusbärsbusken har vuxit där som vi tog delning av, har vi ingen aning om, men visst är det spännande att fundera på.

Nu ska vi vänta på dess mognad och sedan försöka få hjälp att sortbestämma den. Och så ska vi provsmaka den förstås.

Sveriges Pomologiska Sällskap har till exempel precis startat en bärgrupp som ska ”samla kunskap om odlingsvärda sorter i handeln, äldre bärsorter och allt värt att veta om dessa.”

För den som vill läsa mer om Kalvstorp så finns det ännu en rapport ”Syrener i ruiner. Tre kurser och en arkeologisk forskningsgrävning”, Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:89. Där kan du läsa om den arkeologiska utgrävningen som gjordes på torpet.