Årets Äppeldagar femtonårsjubilerar

vidar

Frukt är roligt, tycker Vidar.

I helgen, 17 och 18 september, är det dags för de årligt återkommande Äppeldagarna på Vallby friluftsmuseum. Missionshuset fylls med frukt som medlemmarna i Västerås Trädgårdssällskap har hjälpts åt att samla in. I år är det ett bra fruktår så det kommer att finnas många olika sorter att titta på.

I helgen så är utställningen öppen mellan 11 och 16. För den som vill få sina äpplen sortbestämda så finns pomolog Sven Levin på plats. Observera att biljetterna till sortbestämningen säljs mellan 11-13, och det kostar 20 kronor per sort. Kom ihåg att det krävs minst fem frukter per sort, detta för att lättare kunna se vad som är sortegenskaper.

Har du ingen möjlighet att komma i helgen så är utställningen öppen måndag till torsdag mellan 13 och 16. Då hålls det öppet med hjälp av trädgårdsföreningens medlemmar och observera att det då inte finns någon pomolog på plats, utan då får du själv jämföra dina sorter med dem som finns insamlade med hjälp av föreningens medlemmar.

Efter det plockas utställningen ned och går vidare till Bürgers växtgård i Köping där du kan se den ännu en tid.

I år firar Äppeldagarna femtonårsjubileum på Vallby och trenden har varit att vi ökat både besökarantal och sortbestämningar under årens gång. Mycket glädjande att intresset för frukt är ökande.

Slutligen ett restips för den fruktintresserade – fredagen den 16 september har Länsstyrelsen i Västmanlands län en resa till Aggarön för en vandring i den hundraåriga fruktträdgården. Om du har möjlighet så missa inte denna kulturhistoriska fruktupplevelse! Se mer information på Länsstyrelsen hemsida.

Annonser

Kalvstorps krusbär

Krusbär från Kalvstorp i Rytterne socken

Krusbär från Kalvstorp i Rytterne socken

Det har tagit några år men nu är det äntligen bär på krusbärsbusken som vi samlat in från Kalvstorp i Rytterne socken. Den har tjurat i flera år och inte velat visa upp sina bär, men i år är de på plats. De har inte riktigt mognat än, så än så länge är de gröngula.

Kalvstorp var ett torp under Tidö slott, ett torp som omnämndes på 1680-talet i husförhörslängder. En intressant detalj är att under åren 1680 till 1700 brukades torpet av en man som hette Matz Pärsson och som var född i Ryssland 1640. Trehundra år senare revs allt på torpet och idag är det inte mycket som visar att det en gång varit ett hem för torparfamiljer.

Kalvstorp inventerades i den torp- och kulturväxtinventering som gjordes 2006 av torp under Tidö slott. Läs mer i rapporten ”Kulturväxter i slottets skugga- om 1700-talstäppor på Tidö”, Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:14. I rapporten kan man läsa vad husesynerna berättade om torpet och dess växter. 1794 omnämndes förutom en humlegård, fruktträd och körsbär och 1798 omnämndes också ”buskar av Krusbär”. Hur länge krusbärsbusken har vuxit där som vi tog delning av, har vi ingen aning om, men visst är det spännande att fundera på.

Nu ska vi vänta på dess mognad och sedan försöka få hjälp att sortbestämma den. Och så ska vi provsmaka den förstås.

Sveriges Pomologiska Sällskap har till exempel precis startat en bärgrupp som ska ”samla kunskap om odlingsvärda sorter i handeln, äldre bärsorter och allt värt att veta om dessa.”

För den som vill läsa mer om Kalvstorp så finns det ännu en rapport ”Syrener i ruiner. Tre kurser och en arkeologisk forskningsgrävning”, Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:89. Där kan du läsa om den arkeologiska utgrävningen som gjordes på torpet.

Blommande rosor

Skerike Biskopsros och Hildas vita

Skerike Biskopsros och Hildas vita

På lördag är det Rosens Dag, för oss på Vallby har det varit rosornas tid i någon vecka nu. En efter en har de blommat och rosdoften har mött oss både här och där. Det började med Poppius som i år blommade ut före midsommar. De är alla tidigare i blom i år än vad de brukar. För den som vill besöka Vallby i helgen så finns det rosor som blommar. På vägen in till torget så blommar honungsrosen och på torget möter man Rosa multiflora Geschwinds Nordlandrose och vita albarosor. I borgarträdgården blommar våra insamlade rosor, som Kerstins ros från Dala Järna med sin speciella färg, Hildas vita som vi ännu inte vet säkert vad det den tillhör för rosgrupp, Skerike biskopsros och Västerås-rosen.

Vid varje ros står det en grön växtskylt, ibland måste man kanske vika undan några grenar för att se den. På skylten står det botaniska namnet på ena sidan och det ”vardagliga” på det andra, och med socken angett när vi vet varifrån den kommit. Så njut av rosorna så länge de varar och kolla in programmet för Rosens dag och passa på att besöka de trädgårdar som har specialöppet – Vallby har ju öppet alla dagar.

Kerstins ros från Dala Järna

Kerstins ros från Dala Järna

Invigning av Nationella Genbankens samling i Alnarp

Invigning

Nu är vi där! Nu har den nya genbanken för vegetativt förökade kulturväxter haft invigning. Nu finns landets skatt av fruktträd, bär, perenner, rosor, lökar & knölar, perenna köksväxter och träd & buskar på plats i genbanken på Alnarp i Skåne. Allt arbete som POM, nationella Programmet för Odlad Mångfald, lagt ned på information, inventering, insamling, utvärdering av det äldre, odlingsvärda växtmaterialet har betalat sig i en helt underbar bank av mumsiga gener och kulturhistoria. Drygt tvåtusen växter har valts ut på grund av sin unikhet, sin historia och vissa även för sin smak.

I strålande sol invigdes Genbanken förra veckan. Jag har varit på genbanksfältet ett antal gånger under arbetets gång men jag var så imponerad att få se allt på plats,det ingav en högtidlig känsla. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht stod för den formella invigningen och fick äran att plantera ett päronträd, Sannahedspäronet som är Närkes äldsta.

Genbanken på Alnarp är en skyddad samling men runtom i landet kommer lokala klonarkiv att visa upp växtmaterialet. Vallby har valt att vara klonarkiv för de perenner som kommer från Västmanland och i höst ska cirka tjugo stycken med regional historia planteras ut hos oss.

Ett stort grattis till POM för ett väl genomfört arbete och en vacker genbank, och ett lika stort grattis till alla som framöver kommer att få del av godiset. För växterna ska ut till oss och er för att användas igen, så håll utkik efter Grönt Kulturarv©, varumärket under vilka genbanksväxterna saluförs.

Humlegenbanken på Alnarp

Humlegenbanken på Alnarp

Släpärter i prästens ärttäppa

Nu ska det bli en ärttäppa vid prästgården. Prosten Muncktell skriver i sin dagbok från 1820-talet om sin ärttäppa vid prästgården i Irsta och det har inspirerat oss till att ta tag i en av ytorna bakom prästgården. Där ska nu två sorters gråärter växa, Solberga och Jons släpärt. Gråärten Solberga är den första gamla gråärten som nu odlas i större skala och i år finns den hos Runåbergs fröer. Solberga har odlats länge i Bohuslän och gråärten i sig har en väldigt lång odlingshistoria och är en våra äldsta kulturväxter.

Jons släpärt är också en gråärt men är mer spräckligt gråblå. Den har fått namn efter hur den använts. Den odlades och spreds vidare från två systrar som kom från Ekshärad i Värmland men arbetade i Karlstad. Släpärt heter den eftersom de mogna ärtskidorna släpades i smält smör innan man åt dem. Skörd och släp ska ske den 11 augusti, för då är det ” Dags att släpa ärterna i bersån”. I boken Klint Karins kålrot och mor Kristins böna citeras den Gastronomiska kalendern ”Åkerärtorna kokas snabbt, sköljda men ej avsnoppade. Man äter dem sen med fingrarna; doppar dem i smält eller rört smör och ”släpar” de sympatiska små baljorna mellan tänderna. Mumsum sativum!”  Låter mumsigt så vi får hoppas att odlingen lyckas så att vi kan släpa dem i bersån.

DSC_8116

Elisabeth och Mimmi gör stöd i ärttäppan.

Det här är en yta som egentligen inte riktigt har de rätta förutsättningarna, där är skuggigt på grund av ett fint körsbärsträd och en stor ek som växer intill och där har dessutom varit mycket rotogräs. Tidigare har delar av den levande samlingen mellanlandat här och det har inte varit en högprioriterad yta för ogräsrensning. Men vi har inte så mycket att välja på om vi vill göra trädgårdar runt museets hus. Oftast får man bara gilla läget och som i det här fallet hoppas på det bästa.

Men om nu inte ärtodlingen har de bästa förutsättningarna så har de i alla fall fått det bästa stödet. Tre varianter av stöd finns nu att se i prästens ärttäppa.

Påbloggning och nypremiär

Om du kan läsa detta så är du nu på den nya Museiträdgårdsmästarens blogg. Den nya bloggen innehåller både Museiträdgårdsmästarens blogg och den alldeles nya Museibondens blogg, det är bara att välja. Den gamla Museiträdgårdsmästarens blogg hittar du under Tidigare inlägg. Sökfunktionen kommer nu bara att gälla för antingen den gamla eller den nya. Du kan inte söka i båda samtidigt. Jag ska försöka länka tillbaka till gamla inlägg när det eventuellt behövs.

Vi hoppas att du kommer att tycka om förändringen och uppskatta att få chansen att få veta mer om de levande samlingarna på Vallby friluftsmuseum, både för växter och för djur.

Plantlave-

Plantlaven sätts ihop.

Så härmed är denna nya blogg påbloggad och som första inlägg så måste vi ju ha en premiär. Och det har vi i form av att den första plantlaven är gjord på Vallby. Eller plantskulle som den kallas i Leksand. Inspiration har vi fått från föreningen Leksands kulturväxter som vid hembygdsgården visar och odlar i sin plantskulle. Deras förlaga är de ”plant lafar” som Nils Månsson Mandelgren ritade av och beskrev under sin Dalaresa 1869. Det är en form av kallbänk som består av en låda av bräder som står på stockar eller på ben. Den fylls med jord och sedan drar man upp plantor i den. Att höja upp den en bit ovan mark gjorde att man klarade sig från markfrosten. Den placerades gärna på södra sidan i lä och som extra skydd mot kyla, sol och uttorkning så kunde den risas med björkris.

Plantlave

Olivias schalottenlök sätts i den nya plantlaven vid bergsmansgården.

Vi har gjort som i Leksand, vi odlar i år vår västmanländska potatislök i den, gamla Olivias schalottenlök. Potatislöken var en gammal form av lök som nästan försvann när den gula löken kom som sättlök. Fördelen med potatislöken är att den är väldigt tålig och tål lång lagring.

ScharlottenlokI Dalarna så har man varit noga med att potatislöken ska sättas på Erik-dagen den 18 maj och skördas på Lars-dagen den 10 augusti. Vi tidigarelade vår sättning till i torsdags den 12 maj för att våra trädgårdsmästarpraktikanter skulle hinna vara med, de slutade nämligen i fredags 13 maj, och tror ni inte att en av våra besökare kom på oss med att vara för tidiga! Hur stor är chansen att det ska komma en besökare förbi när vi för allra första gången sätter lök i vår första plantlave, och som dessutom varit i Leksand den 18 maj bara för att se potatislökssättningen???? Men hon blev glad över att få med sig några av Olivias schalottenlökar hem så vi tror inte att hon ska skvallra.