Pappersarbete med Vallbys levande samling av växter

 

p1010385Vad gör en trädgårdsmästare på vintern? Ett återkommande arbete under vintertid är arbetet med att hålla reda på Vallbys levande samling av växter, på papperet. Vi har fortfarande ingen databas för de levande samlingarna så det gäller att göra sitt eget system i väntan på. För min del gäller det att samla informationen om de olika växterna på ett ställe och också göra den åtkomlig och användbar för mina kollegor. Med vissa växter följer väldigt mycket information och den måste ju också arkiveras någonstans.

Jag har fotfarande inte hunnit samla informationen som finns om varje växt i datorn. Det är cirka 220-230 olika växter, eller taxa, som idag ingår i Vallbys samling. Kanske kan detta bli vintern då det blir klart. Kors i taket i så fall. Dessutom får vi några nya varje år, även om jag har tänkt att vi inte ska samla in fler, men vad gör man när det fortsätter att dyka upp speciella och väldigt intressanta växter– jo, man samlar in dem.

Lika viktigt som text är också bilderna. Det gäller att fota dem under säsong och sedan göra bilderna åtkomliga för dem som arbetar i museets olika miljöer. Växtskyltar kan byta plats men med ett bildmaterial kan man alltid hitta fram till rätt växt. Roligast är när det kombineras med ett äldre bildmaterial, på växten, platsen den vuxit på eller på människorna som odlat och vårdat den.

p1010394

Några sylt- och sockerpäron i samlingen som övervintrar i plantskolan.

Vallbys levande samling är tänkt att med tiden vara tillgänglig även för museets besökare. Med det förutsätter en databas och där är vi inte än. Nu får vi hitta andra former att sprida information om dem och varför vi tycker att de är viktiga att samla in och visa upp. Bloggen är ett sätt att beskriva växterna och arbetet med dem, men vi behöver också hitta andra sätt. Vad får tiden utvisa.

 

 

 

Annonser

Fläckebolöken – nyast i Vallbys levande samling

Fläckebolök med platta blad och gräslök i bakgrunden

Fläckebolök med platta blad och gräslök i bakgrunden

I går kom det en ny goding till Vallbys levande samling, nämligen Fläckebolöken. Egentligen vet jag inte exakt vad det är vi fått, men det är någon form av kantlök med platta blad. Anledningen att den nu kom till Vallby är att jag i vintras kontaktades av POM för de ville veta om jag visste något om ”Norrlandslöken” som verkade komma från Fläckebo socken i Västmanland. En form av kantlök med platta blad som är tidig, ganska ovanlig och som blivit insamlad genom POM:s, Programmet för Odlad Mångfalds, Sparrisupprop. Jag skickade ut frågan till mina Fläckebokontakter och fick svar, och det ledde fram till att vi nu har en Fläckebolök på museet.

Det är Erik de Vahl, student på SLU, som har försökt reda upp i ”kantlöksklustret” och spåra denna lök för att se varifrån den kommit och som upptäckte att Norrlandspåret ledde till Västmanland. Det genom en broder från Östanbäcks kloster i Västmanland som delade med sig av den till Vargviks trädgård i Burträsk på 2000-talet, och därifrån spreds den vidare, och hamnade hos POM.

Igår fick jag ta igen mig en stund i skuggan när min givare och hennes man kom med en planta och berättade för mig om de två ”Fläckebolökarna”. Dels den lök som klostret i Östanbäck hade fått från en kvinna i Öster Vrenninge för cirka femton år sedan. Hon och hennes man hade upptäckt löken för 40-50 år sedan vid ett soldattorp i byn som hade ägts av en man från Karbenning. Hon hade lämnat in löken till botaniker men inte lyckats fått den artbestämd, men hon spred den i trakten och även till klostret. Men för att krångla till det lite så är min givares lök hittad vid ett annat torp, nämligen deras torp i Väster Vrenninge i Fläckebo där den växer uppepå en fyra till fem meter hög sten! Men när de jämfört den i byarna så ser den ut att vara precis lika.

Fläckebolök med platta blad och gräslök med runda.

Fläckebolök med platta blad och gräslök med runda.

Det finns mycket intressant inom ”kantlöksklustret”. Det blir man varse när man läser Erik de Vahls kandidatuppsats på SLU, ”Norrlandslök- nordlig raritet, mellansvensk torparväxt eller återfunnen skånsk spetsforskning?” 2016.

Men nu ska Fläckebolöken få ta igen sig och rota sig lite i plantskolan innan den planteras ut på museet, men till nästa vår kan vi kanske göra som mannen i soldattorpet i Öster Vrenninge mindes det – ”morsan tog den i köttbullarna på våren”.