Att flytta narcisser är både spännande och nervöst!

Maj är en hoppfull tid när alla knoppar av olika lökväxter öppnar sig! I år är det en särskilt spänd väntan för oss museiträdgårdsmästare. Förra året flyttade vi nämligen många av våra narcisser under juli månad och satte dem i vår potager. Dels för att odla dem på flera platser som en säkerhet, dels för att vissa växte dåligt där de stod. Många hade fått utstå stor konkurrens från sina växtgrannar och trädrötter. Eftersom alla våra narcisser är insamlade och ingår i museets levande samling av växter är varje sort värdefull och måste försöka räddas.

I juli förra året gick jag ut med spade och planteringsskisser i hand för att leta upp var de olika lökarna var planterade. Det var förre museiträdgårdsmästare Maria som samlat in dem och placerat ut i museimiljöerna. Det var inte alltid så lätt att hitta dem eftersom vissa var så svagväxande att knappt några blad stack upp. I borgarträdgården skulle det finnas en narciss från Bengtstorp bredvid vildvinet från Västanfors herrgård. Jag höll på att ge upp men plötsligt upptäckte jag ett litet grässtrå-liknande blad vid vildvinets fötter. Och visst fanns det några små lökar när jag grävde där. Puh! Mellan grenarna på Skerike biskopsros hittade jag en liten lök av en narciss från Klockbacken. Jag gick tillbaka med mina fynd till vårt planteringsbord och tog bilden nedan. Alla våra insamlade växter har koder och narcisserna jag nämner ovan finns i mitten på bilden och kallas LK8 och LK9.

Narcissen från Klockbacken med koden LK9 hade bara en liten lök. Den syns i mitten på bilden. Foto: Elisabeth Håkansson

Lökarna planterades ut direkt efter upptagning. På engelska kallas det att flytta dem ”in the green”. Vissa sorter hade både små och få lökar som bilden ovan visar, andra hade jättemånga mindre lökar. Vi satte skyltar vid varje sort för att kunna veta var de är planterade. Vi har också noterat på planteringsskisser. Pingstliljan från Västra Skedvi på bilden nedan fanns det många lökar av.

Pingstliljan från Västra Skedvi fanns det många lökar av. Foto: Elisabeth Håkansson

Sen kom vattensorken! Under hösten upptäckte vi ett stort angrepp av sork i bädden där vi satt alla narcisserna och de små rackarna är kvar där än, och har spridit sig i hela vår potager. Jag vet att vattensork inte är så sugen på narcisser, men de gräver väldiga tunnlar under jord. De hade grävt en kulvert under trädgårdsgamandern och jordgubbsplantorna som kantar delar av bäddarna. Därifrån har de gjort utstickare till astrarna, dahliorna, rosorna och andra smakliga växter. Vi har försökt trampa igen gångarna och grävde även ner glasflaskor som skulle göra att det vibrerade och lät i jorden. Desperationen har ingen lag. Nu har vi beställt vibrerande sorkskrämmor så får vi se om de hjälper. Har du något tips på vad som hjälper mot vattensork så får du gärna höra av dig! Vi har också fått tips om att stoppa chili och vitlök i gångarna men inte provat det.

Häromdagen gick jag runt och fotade hur de olika narcisserna har kommit upp. Och det spirar vid varje skylt, helt otroligt skönt. Jag var rädd att flera inte skulle ta sig, så små som lökarna var. En lök som tog sig bra var narcissen från Mats Larsgården på bilden nedan.

Narcissen från Mats Larsgården tog sig bra och har till och med en knopp. Foto: Elisabeth Håkansson

Den ser ut som nedan när den blommar och berättelsen om den är fin tycker jag.

Narcissen från Mats Larsgården är vacker och har en fin historia. Foto: Maria Löfgren

Narcissen samlades in till museet 2008 och har växt vid givarens släktgård sedan minst 1910-talet. Det var troligtvis givarens farfar som i början på 1900-talet arbetade som självlärd trädgårdsmästare vid Fläckebo prästgård. Farfar tyckte om trädgårdsarbetet men var så småningom tvungen att sluta för att ta över släktgården och bli bonde. Troligtvis fick han med sig en hel hoper växter från prästgårdens stora trädgård och satte där hemma. Givaren minns en rabatt framför huset där innerkanten kantades av gula narcisser. På museet har vi även andra växter från Mats Larsgården, bland annat borstnejlika, flox och tigerlilja.

Stjärnnarcissen `Argent´ blommar i mängd i klonarkivet i vår potager. Foto: Elisabeth Håkansson

Jag tänkte avsluta med en stjärnnarciss som ingår i vårt klonarkiv och är insamlad inom Pom, Programmet för odlad mångfald. Den heter Narcissus x incomparabilis `Argent´och kommer ursprungligen från Målhammar gård utanför Västerås. Narcissen med sina dubbla kronblad i vitt och gult, finns i stora mängder vid givarens fritidshus i södra Närke. Dit kom den 1948 då föräldrarna flyttade från Målhammar och pappan tog med sig några lökar.

Lite fakta om narcisser

Påsk- och pingstliljans naturliga utbredningsområde är bergsområden i delar av södra Europa. En korsning av dessa kallas stjärnnarciss. Under 1500-talet kom de första böckerna där narcisser finns beskrivna. Det första svenska verket är Olof Rudbecks Blomboken som skrevs i slutet på 1600-talet, där ett 30-tal narcisser finns illustrerade. Förädlingen av narcisser kom igång vid mitten av 1800-talet och man började dela in dem i grupper efter blommans utseende. I England utbröt det en narciss-hysteri i slutet på 1800-talet då lökar av vissa åtråvärda sorter betingade höga priser. Idag finns det ca 26 000 sortnamn registrerade. En narciss kan dock ha haft flera sortnamn genom åren.

Vill du läsa mer om narcisser kan jag rekommendera boken ”Narcisser: Folkkära lökar” utgiven inom Pom.

Läs mer om Programmet för odlad mångfald

Museiträdgårdsmästare

Elisabeth Håkansson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s